Arbetsmiljö som skapar sammanhållning
Bra sammanhållning, egna arbetsplatser med datorer och en medveten satsning på att öka statusen på Handelsgymnasiet kan vara skälen till att knappt någon elev hoppar av utbildningen längre, säger Ann Sahlman som är lärare på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna.
Hur ser er introduktion ut?
Vi har en introduktionsvecka och ordnar en dag då vi börjar med att träffa ettorna. Vi cyklar iväg på en utflykt och vid lunch kommer tvåorna och är med på eftermiddagen. De har då fått i uppdrag att tänka ut fem goda råd att ge ettorna. Sedan sitter de i grupper och pratar om det. Målet är att eleverna så snabbt som möjligt ska känna trygghet, det är extra viktigt för oss som sitter i ett öppet kontorslandskap. Vidare under veckan har vi mentorssamtal då vi försöker lära känna varandra och prata om vad som kommer att hända i framtiden. Vi diskuterar mål och hur de kan nås.
Hur jobbar ni med sammanhållning resten av året?
Vi tycker att det är viktigt att jobba med grupper och därför har vi skapat en arbetsmiljö med öppet kontorslandskap. Vi gör ofta grupparbeten med olika konstellationer. När de kommer ut i arbetslivet kan de ju inte jobba med bästa kompisen och vi vill att alla ska kunna prata och jobba med alla i sin klass. Vi har även temadagar, då alla elever är delaktiga.
Hur viktig är arbetsmiljön för er?
Vi tycker att arbetsmiljön är jätteviktigt, både den fysiska och den sociala. Det är bland annat därför vi har en arbetsrodag. Det är extra viktigt i ett öppet landskap.
Vad gör ni på arbetsrodagen?
Under arbetsrodagen delas eleverna in i grupper och så får de diskutera vad som är viktigt och hur de vill ha det. Det brukar alltid bli bra diskussioner och det brukar märkas ett tydligt resultat efter en sådan dag.
Det finns samarbetsövningar i lärdatabasen på hemsidan, använder ni något material därifrån?
Ja, vi plockar övningar därifrån lite då och då. Fast man blir lika förvånad varje gång man går in för att det ? nns så mycket bra. Man glömmer ju bort emellanåt. Rollspelen brukar vi använda också om vi har problem med samarbete eller då elever inte vågar prata med varandra. Det är en isbrytare.
Handelsgymnasiet ska bidra till självständighet, företagsamhet och lust att lära, hur jobbar ni med det?
Det gör vi egentligen hela tiden. Som exempel vi har vi ett ”starta eget”-projekt i ettan då eleverna får välja något de skulle vilja göra och sedan ta reda på alla förutsättningar för det. De intervjuar och tar reda på hur det fungerar med lån, hyror, nyföretagarcentrum osv. Projektet löper över hela vårterminen. Efter det kör vi igång med övningsföretaget.
Hur jobbar ni med utvecklingssamtal?
Jag jobbar med test av entreprenörsegenskaper från lärdatabasen. Det är bra för då täcker vi in de viktiga områden som jag behöver diskutera med eleven.
Hur uppfattar eleverna detta?
De flesta tycker om att få lite tid för att prata om sig själva. Det är inte så ofta det blir av annars. Självklart diskuterar vi studieresultat också.
Hur är din roll som lärare på handelsgymnasiet?
Den har hänt mycket på tio år sen jag kom hit. Med vår nya arbetsmiljö i öppna kontorslandskap får vi bättre kontakt med eleverna. Eleverna bidrar också och vi får höra från gästlärare som är här att de är mer spontana och direkta. De söker mer kontakt helt enkelt. Vi handelslärare sitter numera ihop med språklärare och idrottslärare. Det blir mycket att vi jobbar över ämnesgränserna. ”Jaha, jobbar du med det nu? Men då kan vi ta in det här från min kurs”. Det blir bättre flyt för eleverna och mindre risk att de får lära sig samma sak två gånger.
Vad tycker eleverna?